Alla vet att vintern drar med sig förkylningar och influensor. Vi brukar förklara detta med att vi vistas mycket inomhus i nära kontakt med andra och att den torra inomhusluften gör att virus sprids lättare. Men jag vill erbjuda en alternativ förklaring!
För tänk om det är så att det inte alls är virus och torr luft som gör oss sjuka, utan att kroppen inte längre har de förutsättningar den behöver för att hålla sig frisk? Det enklaste sättet att förklara varför vi blir mer sjuka på vintern är, enligt mig, att titta på skillnaderna i vår livsstil mellan sommar och vinter.
Jag kommer att avhandla följande:

D-vitamin och solljus
Vi nordbor är riktiga soldyrkare. I andra länder där solen lyser och värmer året om tror jag inte alls att man har samma förhållande till solen som vi har. Och det är egentligen inte konstigt alls. Vi är svältfödda på solljus, något människan är helt beroende av för att må bra! Vi behöver bland annat solstrålarna för att huden ska kunna tillverka D-vitamin. Detta mirakelvitamin (som egentligen är ett hormon) stärker skelettet och tänderna, skyddar nervsystemet, motverkar depression och stöttar sköldkörtelns funktion, bland mycket annat. Inte minst tillskrivs det egenskapen att reglera vårt immunförsvar, vilket i förlängningen innebär att personer med tillräckliga D-vitaminnivåer tenderar att vara friskare än de som har brist. Under vintern kan det alltså vara en bra idé att ta tillskott för att inte få för låga nivåer i solens frånvaro.
Men beakta även att D-vitamin samverkar med flera andra viktiga näringsämnen, såsom A-vitamin, K-vitamin och kalcium. För att inte rubba den finstämda balansen är det därför egentligen bättre att undvika tillskott om man kan och istället fylla sina D-vitaminlager med hjälp av solen. Kroniskt låga nivåer kan, enligt vissa forskare, också vara ett tecken på inflammation (snarare än att inflammation uppstår på grund av låga D-vitaminnivåer) vilket i så fall bör angripas från sitt håll. (1) Om du väljer att ta tillskott är det bra att kolla upp dina D-vitaminnivåer genom ett blodprov först. Sjukvården anser att allt över 50 nmol/liter är tillräckligt, men det är främst relaterat till risken för rakit. För optimal hälsa bör nivån ligga på minst 75 nmol/liter (2) och gärna upp emot 125 nmol/liter.
Solen ger oss även infrarött ljus, som har visat sig ha många hälsofrämjande egenskaper – bland annat hjälper det till att balansera vår dygnsrytm och våra hormoner och främjar god tarmhälsa, vilket i sin tur är centralt för vår allmänna hälsa. Det infraröda ljuset får vi från solen en halvtimme före och efter soluppgången respektive solnedgången, så vill man ta tillvara på dessa strålar av guld så får man vara på hugget när det är fint väder och ha kolla på när solen går upp och ner. Men ljuset tränger igenom även när det är mulet, så gör morgonpromenader till en god vana i vinter! Ett annat sätt är att använda tekniska hjälpmedel i form av exempelvis IR-bastu eller IR-lampor (3). Nu finns det även forskning som antyder att D-vitaminbrist snarare är ett tecken på solljusbrist än något som bör betraktas som ett problem i sig. (4) Ännu större skäl att lapa sol när tillfälle ges, med andra ord!

Fysisk aktivitet för lymfsystemet
Mörker och kyla kan lätt bidra till mer stillasittande. Minusgrader och iskalla vindar kan göra att man kanske hellre stannar hemma än kommer ut på den där promenaden eller löprundan, och mörkret kan skapa en tröghet i kroppen som drastiskt minskar träningssuget. Men fysisk aktivitet spelar en viktig roll för hälsan, inte minst på vintern!
Som jag ser det har fysisk aktivitet tre viktiga funktioner – 1) att stärka våra muskler och leder, 2) att syresätta våra celler och 3) att främja god lymfcirkulation. En stark och välfungerande kropp har egentligen inget med immunförsvaret att göra, men är så klart viktigt av andra anledningar. Syresättning av cellerna är däremot centralt, då syrebrist leder till ökad oxidation (som att cellerna rostar) vilket försämrar deras funktion, att immunförsvaret fungerar sämre och gör oss mer mottagliga för angrepp, och till sämre avgiftningsförmåga (5). Och utan ett bra flöde i lymfsystemet (vårt avloppssystem) bygger vi sakta upp ett överskott av slaggprodukter i kroppen, som till slut kommer att göra oss sjuka.
Man brukar säga att ungefär 80% av immunförsvaret sitter i magen – majoriteten av de övriga 20 procenten sitter i lymfsystemet! Lymfkärlen löper parallellt med blodkärlen, men har ingen egen pump. Det är därför beroende av att vi rör på oss och använder våra muskler. Om det av någon anledning inte är möjligt, eller om man behöver en extra skjuts i lymfflödet, så kan man också använda manuella tekniker för att förflytta lymfvätskan, såsom lymfmassage (6).
Man behöver inte göra någon hård träning för att det ska göra nytta för lymfsystemet - nästan snarare tvärt om. Har man ett trögt lymfsystem så kan hård träning göra situationen värre! Ett välfungerande lymfsystem leder den cirkulerande vätskan och dess slaggprodukter vidare till njurarna så att vi sedan kan kissa ut den. Men för någon med ett trögt lymfsystem kan hård träning istället leda till att man svullnar upp och mår sämre. Att chocka ett "stillastående" lymfsystem med hård träning kan också leda till att man blir sjuk, när slaggprodukterna helt plötsligt får fart och kroppen inte klarar av att rensa ut allt på en gång. Så sträva efter att hålla igång kroppen även på vintern - lite är bättre än inget! Promenader och yoga är utmärkta verktyg för att få fart på lymfsystemet. Andra bra verktyg är simning och bastu, hopprep eller studsmatta, och manuella tekniker som exempelvis torrborstning, lymfskrapning och koppning.

Jordning
En annan viktig och klart underskattad faktor för god hälsa är att cellerna har fri tillgång till elektroner, vilket vi får genom direkt hudkontakt med marken. Alldeles för få känner till fördelarna med jordning! Av uppenbara skäl får vi inte så mycket av den varan på vintern heller. Jordning leder bland annat till bättre lymfflöde och blodcirkulation, mindre inflammation och smärta, mindre stress och bättre sömn (7). Jag kan inte säga exakt vilken av alla dessa faktorer som kommer att motverka just förkylning och influensa, men jordning kommer att leda till bättre motståndskraft mot sjukdomar och bättre hälsa över lag!
Så hur gör vi för att jorda oss på vintern? Om marken är frusen så flödar elektronerna tyvärr inte så bra där. Då är det billigaste och mest effektiva sättet att kallbada. Ett dopp i en sjö eller havet är ett elektron-bad som ger kroppen en fantastisk boost. Är man inte så förtjust i kallbad så kan man investera i exempelvis ett jordningslakan, som ger dig ett tillskott av elektroner medan du sover. (På sommaren, eller åtminstone när det blir lite varmare ute, så är det bara att ta av skorna när du är utomhus och låta Moder Jord ge av sin läkande kraft!)

Näringsbrist
Många lider ovetande av kronisk näringsbrist, men på sommaren kompenseras det ofta av andra hälsofrämjande faktorer (som tidigare nämnts). På vinter drabbar det oss ofta desto hårdare, då brist på solljus, elektroner och ordentlig utrensning gör att kroppen inte längre orkar hålla jämna steg med vad vi utsätter den för.
När tillgången till färska frukter och grönsaker minskar under vinterhalvåret, så minskar även vårt intag av en del viktiga näringsämnen, framförallt C-vitamin. Den positiva effekten av C-vitamin är nog bekant för de flesta, men få känner till hur mycket vi faktiskt behöver för att ge kroppen det den behöver. När jag känner en förkylning komma krypande så tar jag tillskott med 3–4 gram C-vitamin per dag. Det motsvarar 5–6 kilo apelsiner (!). C-vitamin är ett vattenlösningtvitamin som det är i princip omöjligt att få för mycket av. Vid riktigt höga doser (för höga) kan man bli lös i magen, värre än så blir det inte, och då kan man minska dosen igen. Andra näringsämnen som är viktiga för att hålla sig frisk är magnesium (särskilt för kvinnor!), zink (särskilt för män!) och järn. Alla dessa kan med fördel tas på kvällen innan sänggående för att optimera upptaget. Undvik dock att ta tillskott av järn om du inte med säkerhet vet att du har järnbrist, eftersom överskott av järn kan vara farligt.
Kumulativ effekt – många bäckar små
Sannolikt är det inte bara en av ovan nämnda faktorer som gör att de flesta är mer sjuka på vintern, utan den samlade effekter av flera faktorer. Därför finns det så klart inte heller bara en lösning på problemet. Att optimera sin hälsa är som att lägga ett tusenbitarspussel – det är många bitar som ska hitta sin plats innan det blir komplett. Och som de mänskliga varelser vi så tappar vi ibland bort bitar på vägen. Det är så det är. Jag hoppas att den här texten har lärt dig något nytt, och att du samtidigt kan vara snäll mot dig själv och din kropp i jakten på bättre hälsa! ✨
REFERENSER
Sparre, A. (2019). Vitamin D – vara eller icke vara? https://4health.se/vitamin-d-vara-eller-icke-vara
Papadimitriou, D.T. (2017). The Big Vitamin D Mistake. https://doi.org/10.3961/jpmph.16.111
Sparre, A. (2020). Rödljusterapi – Häftiga resultat vid bl.a. Parkinsons, Alzheimers’ och för kvinnohälsa.https://4health.se/rodljusterapi-haftiga-resultat-vid-bl-a-parkinsons-alzheimers-och-for-kvinnohalsa
Alfredsson, et al. (2020) Insufficient Sun Exposure Has Become a Real Public Health Problem. https://doi.org/10.3390/ijerph17145014
Menigoz, et al. (2020). Integrative and lifestyle medicine strategies should include Earthing (grounding): Review of research evidence and clinical observations. https://doi.org/10.1016/j.explore.2019.10.005
Comments