I ett tidigare blogg-inlägg gick jag igenom en rad olika saker som vi kan göra för att detoxa våra liv och våra kroppar. När jag kom till ämnet mat insåg jag snabbt att det skulle bli väldigt mycket text. 😅 Så det får helt enkelt bli ett eget inlägg om just maten. Håll till godo!
När jag tänker på gifter i maten så är det främst tre områden som jag känner att jag vill avhandla: Bekämpningmedel, tillsatser och förpackningar.

Bekämpningsmedel
Mycket av maten vi köper i affären idag är besprutad med kemiska bekämpningsmedel. Det bästa är såklart att välja ekologiskt så ofta man kan. Men av ekonomiska skäl och på grund av bristande tillgång kanske det inte alltid är möjligt. Det finns några livsmedel som är extra utsatta – att utesluta just dessa (konventionellt odlade) ger därför större "effekt" om man vill minimera sin exponering för kemikalier.
Listan "Dirty Dozen" innehåller de 12 mest besprutade livsmedlen i USA, men listan har även bäring på de livsmedel som odlas och säljs i Sverige. De 12 värstingarna 2024 är:
Jordgubbar
Spenat
Grönkål
Vindruvor
Persikor
Päron
Nektariner
Äpplen
Paprika & chili
Körsbär
Odlade blåbär
Haricot verts
En tumregel är att frukter och grönsaker med tunt eller inget skal (t.ex. jordgubbar och vindruvor) tenderar att suga åt sig mer av bekämpningsmedlen är grödor med tjockare skal (t.ex. bananer). Citrusfrukter besprutas också väldigt mycket, men eftersom man inte äter skalet så drabbar det inte oss lika hårt. Däremot kan det vara bra att tvätta händerna när man har skalat om man vill minimera sin exponering. Personligen tycker jag däremot att ekologiska apelsiner smakar myyycket bättre än oekologiska! Grönkål är en växt som (trots alla nyttigheter den innehåller) faktiskt suger upp och lagrar tungmetaller från jorden – därför har jag helt slutat äta grönkål!
TIPS! Vad gör man då om man inte har möjlighet att köpa ekologiskt? Det enklaste är att blötlägga grödan tillsammans med lite bikarbonat 10-15 minuter innan man ska tillaga eller äta den. Det basiska bikarbonatet neutraliserar de sura bekämpningsmedlen och gör att de löses upp i vattnet. Sedan är det bara att skölja och servera!
Listan "Clean 15" innehåller istället de grödor som besprutas väldigt lite och som man därför kan köpa konventionellt odlade utan att oroa sig. På den listan finns:
Avokado
Majs
Ananas
Lök
Papaya
Gröna ärtor
Sparris
Honungsmelon
Kiwi
Vitkål
Vattenmelon
Svamp, t.ex. champinjoner
Mango
Sötpotatis
Morötter
Naturskyddsföreningen har också en lista över 5 (egentligen 6) livsmedel som de anser att vi alltid bör välja ekologiska. De är:
Kaffe
Bananer & vindruvor
Mejeriprodukter
Kött
Potatis (särskild King Edward)
Anledningen till att just dessa varor finns på listan är att de konsumeras i relativt stor mängd i Sverige. Därför har valen vi gör kring dessa livsmedel stor påverkan på både ekosystem, biologisk mångfald och giftexponering. När det gäller kött kan prisskillnaden vara ganska stor mellan ekologiskt och icke ekologiskt, så känner du att det inte finns utrymme för ekologiskt så se åtminstone till att alltid köpa svenskt kött! Sverige har betydligt striktare regler kring djurhållning och medicinering är många andra länder, vilket gör att vi får ett bättre och mer hälsosamt kött. Ännu bättre är om du dessutom väljer naturbeteskött – då har djuren levt så nära sitt naturliga ursprung som möjligt vilket ger ett mer hälsosamt och näringsrikt kött. Bästa utbudet hittar du enligt mig på Coop!
Ett sista livsmedel, som egentligen inte har med bekämpningsmedel att göra men som ändå exponeras för mycket kemikalier, är fisk. Livsmedelsverket avråder oss från att äta bland annat lax, strömming/sill, sik och öring som fiskats i Östersjön, Vänern eller Vättern. Anledningen är att vattnen är förorenade och att fisken därför inte är hälsosam att äta. Jag tycker att det känns väldigt sorgligt, men det är bara att gilla läget. Välj därför fisk från Atlanten (FSC-märkt såklart!) och stötta gärna exempelvis Naturskyddsföreningens arbete för att skydda och hjälpa vår natur.

Tillsatser
De allra flesta tillsatser som finns i vår mat har ett E-nummer. De används i massor av olika livsmedel i en rad olika syften. Flera av dem är hyfsat naturliga, som kurkumin (E100, utvinns ur gurkmeja), sockerkulör (E150) och bivax (E901). Andra framställs kemiskt för att efterlikna ett naturligt förekommande ämne. Men alla är ämnen som normalt inte konsumeras för sig, utan adderas till maten i ett specifikt syfte. Oavsett framställningsmetod har många av de här ämnen inte genomgått alls så rigorös testning som vi gärna vill tro. Och de kanske är hyfsat säkra i små doser, men hur blir det när dessa ämnen finns i nästan all mat vi äter?
Några vanligt förekommande ämnen som jag gärna undviker är:
E330 Citronsyra: Framställs med hjälp av giftig svartmögel (och har ingenting med citroner att göra!). En del människor reagerar negativt på citronsyra, liksom man skulle göra på svartmögel. Därför undviker även jag detta så ofta jag kan, även om det kan vara svårt ibland eftersom det finns i så otroligt mycket!
E951 Aspartam: Har i studier förknippats med cancer och klassas av WHO som "möjligen cancerframkallande". Även om orsakssamband inte kan fastställas så tycker jag ändå det känns olustigt att konsumera. Det är också en fråga om dos. Det ska enligt studierna krävas ganska stora konsumtionsmängder för att just aspartam ska orsaka cancer. Men vad händer när vi kombinerar aspartam med andra cancerframkallande ämnen, en näringsfattig kost och inte ser till att kroppen får avgifta sig ordentligt? Då krävs det sannolikt betydligt mindre doser. Över huvudtaget lurar vi faktiskt kroppen när vi äter något som smakar sött men sedan inte beter sig som socker i kroppen. Det är mycket möjligt att detta även påverkar vår ämnesomsättning och bidrar till den ökande förekomsten av övervikt och fetma som vi ser i västvärlden idag.
E407 Karragenan: Ett förtjockningsmedel som har förknippats med läckande tarm, ett tillstånd där tarmens barriär blir försvagad och därmed släpper igenom bakterier från "insidan" av tarmen till "utsidan". Där blir immunförsvaret aktiverat, vilket kan orsaka tyst låg-gradig inflammation i kroppen, leda till magproblem och näringsbrist och bidra till autoimmuna sjukdomar.
E322 Solroslecitin: Ett antioxidationsmedel och emulgeringsmedel. Emulgeringsmedel gör att fett och vatten kan blandas med varandra och används därför i en mängd olika livsmedel. Kemiskt framställda emulgeringsmedel har i studier förknippats med ökad inflammation i tarmen, försämrad tarmflora och tjocktarmscancer. Åter igen handlar det i stor utsträckning om dos, men dessa larm är tillräckliga för att jag ska vidta aktiva åtgärder för att undvika emulgeringsmedel.
En annan faktor som bör begrundas är vad tillsatserna fyller för funktion. Ibland är det helt legitimt tycker jag, som när man vill konservera livsmedel för att de ska få länge hållbarhet. Vem vill leva på torkat kött och morötter hela vintern liksom? Men i andra fall är det rent kemiskt trixande som syftar till att göra produkten mer tilltalande för konsumenten, samtidigt som den saknar fibrer, näringsämnen och naturliga fetter. Tillsatserna tillåter att man kan använder billiga råvaror för att skapa aptitliga produkter som det går att tjäna mycket pengar på.
För att sammanfatta: Produkter med mycket tillsatser är i regel hårt processade, näringsfattiga och inget vi mår bra av att äta. Ofta går det dessutom att hitta liknande produkter med betydligt färre tillsatser för bara några kronor extra. (Eller så köper man bara den urspungliga råvaran och gör det själv istället!)

Förpackningar
Till sist vill jag nämna livsmedelsförpackningar som en källa till oönskade kemikalier i maten. Generellt är det så klart bästa tt försöka undvika så många förpackningar som möjligt, men det är i princip omöjligt som det ser ut idag. Så vad ska man hålla utkik efter?
Något som det pratats en del om i omgångar är förekomsten av bisfenol/BPA i konservburkar. Råd & Rön har gjort ett test på krossade tomater där de bland annat letat efter skadliga kemikalier. De fann att konservburkar innehåller betydligt mer skadliga ämnen är tetrapak. Råd & Rön gör många bra tester av det här slaget, därför har jag valt att bli medlem för att få tillgång till alla testresultat, det kostar 59 kr/månad.
Andra förpackningar som också kan innehålla skadliga ämnen, främst PFAS, är sådana med fettavstötande yta, som hämtmat, frysta färdigrätter och mikro-popcorn. Det gäller även bakplåtspapper, så leta efter märkningarna Svanen eller Bra miljöval. Sträva efter att laga så mycket mat som möjligt själv (och använd gärna matlåda i glas när du tar med den till jobbet!) så kommer du både att få i dig färre skadliga ämnen och mer näringsrik mat!
Commentaires